Hur ska Hanne Kjöller förstås i
den här artikeln?
Ett intressant resonemang om absolut eller relativ fattigdom urartar då hon vill delge läsaren sina egna kunskaper och uppfattningar om svensk fattigdom. Det gick mycket bättre så länge hon kunde citera andra.
Naturligtvis står vi i relation till den verklighet vi lever i. Tyvärr är det fler som likt Hanne Kjöller, jämför fattiga och utsatta svenskarnas situation med den som råder i andra delar av världen. Det är lika dumt som att anse att ditt benbrott inte gör ont bara för att någon annan brutit båda benen. Vart vill hon komma med att föra fokus från de problem vi faktiskt har här i Sverige... för att göra det till en fråga om laptops och märkesskor kontra en säck ris?
Det skulle vara väldigt intressant att höra Hanne Kjöller ta upp den där rissäcken som argument i en debatt om ekonomiskt fartblindhet, riksdagsmäns och statsanställdas löner och löneförmåner… kanske som bakgrund till samtal runt lönenivåer i det svenska näringslivet, bonusar och annat. Gör det!
Om man har råd att fylla på sitt källarförråd tio gånger under ett år så har man naturligtvis värre problem än den som inte har råd att förvara något där. Det måste vara förskräckligt… betydligt värre än att bli vräkt med hjälp av statens fogdar för att deras egna organisationer (Fk) inte klarar av sina utbetalningar… och samtidigt veta att statligt anställda och dess myndigheter inte kan stava till ansvar. (Staten ansvarsbefriade många anställda på 80-talet därför att inte hade råd att processa om alla fel de gjorde. Rätta mig om jag har fel.)
Och vad är det som är så fantastiskt med att kunna överklaga en dom då både lagstiftning och rättsväsende så ofta ignorerar individens faktiska problem eller då den som luspank inte kan få juridisk hjälp?
Att föräldrar vill att deras barn ska få samma möjligheter som andras barn eller i varje fall inte trakasseras för att de har det sämre, är knappast konstigt. Men, ska en sådan önskan innebära att fattiga människor generellt ska utmålas som en grupp som primärt lider av att de inte har en massa prylar. Vad är det Hanne Kjöller vill få fram?
Hon talar faktisk till det svenska folket och bland dessa en mängd människor som har det mycket svårt. Jag tror inte det skulle underlätta med TIO säckar ris om man är hänvisad till ett dike under den svenska vintern. Så länge man i Asien har en säck ris, är man ju faktiskt i en bättre situation än många svenska uteliggare är. Det är inte enbart dumt, det är ointelligent.
Tilläggas kan att något av det svåraste i Sverige är de dubbla budskap och den faktiska förföljelse människor är utsatta för med den svenska statens ”hjälp” och goda minne. Det är inte enbart en ekonomisk fattigdom det handlar om. Vidare kan man fråga sig hur man kan tillåta och ge sitt stöd åt en hel industri som lever högt på att de som hamnat i skuld inte kan ta sig ur den.
Jag läste om en kvinna som råkat ut för något så att hon inte kunde betala en räkning på drygt åttahundra kronor. Snabbt som ögat är man där och börjar en ren förföljelse. Efter lång tid har kvinnan gjort sitt yttersta för att göra rätt för sig. Då jag läste om det här hade hon betalat in över 16 000 kr, utan att fakturan blivit betald! Detta ger en bild av situationen i detta underbara frihetens och marknadsekonomins land!
Hanne Kjöller!
Vad är det för praktisk skillnad mellan att inte kunna äga en dator och att inte kunna använda den?
Vad menar du att en skuldsatt och prickad person eller någon med sjukdomshistorik eller en långvarigt arbetslös (som gärna hamnar i de första situationerna) har för möjligheter på arbetsmarknaden?
” Nudlar fem dagar i veckan” pratar du om. Ät det och servera dina barn det i 250 eller 500 veckor så kan du ju göra en hälsokontroll på det.
Hanne Kjöller. Det är ju du som pratar om gymnastikskor som det generella problemet och kännetecknet för dem som kallar sig fattiga i Sverige. Varför gör du det?
