Vem kan vi lita på?

Ge upp! Sluta inte som rättshaverist, kan man få höra. Eftersom utsikterna att få rätt eller att skipa rättvisa är så små, biter många i det sura äpplet. Vilka har råd med två nederlag?

När man vill berätta eller faktiskt får tillfälle till det, är det inte många som lyfter på ögonbrynen eller rynkar på näsan. Det verkar mest jobbigt att behöva lyssna, då det finns så mycket roligare saker att ägna sig åt. Och vem vill bli rättshaverist genom att hjälpa någon annan?
Är det kanske så att många struntar i vad som skett eller att de håller färgen för de inte vet vad de ska göra?.. eller för att de flesta inom sig vet hur ruttet det svenska äpplet är under det polerade skalet och faktiskt inte vågar?

Här hittar du en berättelse om både förövare, offer och ett alldeles fantastiskt stöd. Detta är en av de otaligt många berättelserna om Sverige.